Tänk om man ändå hade kuraget att kapa av sig håret. Något. Men det handlar nog mer om vilja i mitt fall. Varje gång jag har klippt mig, och det har varit från långt till kort, så har jag alltid ångrat mig förfärligt och det tar trots allt ett tag för det att växa ut. Men lusten till förändring kommer och går. Tycker dessa frisyrer är snygga dock. Man kanske ska börja med att klippa av sig till lugg? Sen kommer den där tanken, men det är ju så praktiskt. Min lugg växer närmligen infernaliskt fort och behöver hållas efter konstant och eftersom jag, faktiskt, är något praktiskt lagd så blir det att jag låter den bero. Dessutom tror jag den här lusten till förändring hänger ihop med våren, återfödelse, som allt annat i naturen men ebbar ut.

Ett litet vårtecken korsade min väg i går i form av en vitsippeknopp
Simply beautiful. ! Det dröjer inte länge förrän backen är vit.